jakthundskola tallhed orsa valpkurs kleiner münsterländer tranulökarnas anke meyer jakthundsbutik dummies

Tranulökarnas Gjende fick sitt namn efter en stor norsk jägare (Jo Gjende) och båda två fick sina namn efter Gjendesjön i norska Jotunheimen, där jag varje år brukar vandra flerdagsturer ensam med mina hundar och bor i tält.


Tranulökarnas Gjende - träning från början

Under "träning från början" kommer jag att visa Gjendes väg till en fungerande jakthund.

Redan vid 3 veckor börjar jag med präglingen. Jag präglar valparna på alla sorters vilt.
Särskild viktigt är prägling på rovvilt.

Prägling på räv
Prägling på klövvilt

Prägling på fjädervilt

Vid samma ålder (3 veckor) börjar jag med prägling på visselpipa. Klick på följande bild för en video!


Klick på bild för en video!

Vid 8 veckor ska hundarna lära sig simma. När vädret tillåter brukar mina valpar simma i 6 veckors ålder. G-kullen hade otur med vädret. Här kommer en film av Gjendes första vattenapport i 8 veckors ålder:

Klick på bild för en film!

Även första apporten kan man få till direkt i början, på följande film är Gjende 8 veckor gammal: 

Klick på bild för en video!

9 veckor gammal -
första apport med vilt på land och i vatten:


Först kollar man hur mamman gör:


Sedan kan man själv:


I 9 veckors ålder hämtar Gjende allt som jag "tappar" på vägen utan kommando. Man tappar apporten när hunden är bakom och helst ser inte vad man gör. När hunden kommer förbi apporten ska den ta upp och hämta. Man forcerar apporten genom att springa bort och på slutet backa lite.
Jag ser till att alltid(!) få apporten i min hand!

Klick på bild för en video!
Klick på bild för en video!

9 veckor: träning av linförighet

Klick på bild för en liten film!

Gjende, 10 veckor: Även om vattnet är fortfarande kallt i maj med frostnätter hade vi första simturen med hela flocken. Att uppleva tillsammans tvetsar ihop!

Klick på bilden


I 11 veckors ålder apporterar Gjende ALLT på land och i vatten: olika dummys, vilt och alla grejer jag "tappar".
Titta hela vattenfilmen - den är rolig!!

Klick för en video!






11 veckor: Första blodspår efter metoden att VISA blod. Funkade fantastiskt!

Video visar andra blodspår i 12 veckors ålder. Hon jobbade spåret 3,5 dagar efter valpträningen, där spåret gjords, alltså en liggtid av 84 timmar!!!


Klick på bild för en video!

Gjende, 11 veckor, VGP-moment: Räv över hinder

Klick på bild!

Gjende, precis 12 veckor idag: första apport efter sök - först i skogen, sedan på fältet.

Klick på bilden
Klick på bilden!

Gjende 12 veckor, apport över diken:

Klick på bilden!

Klick på bild för en video!

Klick på bild för en video!

Klick på bild för en video


Klick på bild för en film

Klick på bild!
Klick på bild!

Vid 3 månaders ålder kan valpen redan "sitt" vid avlämning.




Gjende, 3,5 månader



På tyska säger man: "Erst Beziehung, dann Erziehung". Jag skulle säga båda är lika viktiga. Relation och uppfostring. Men det är inget fel att spendera ett par dagar i naturen och tälta med valpen. En stor upplevelse för en ung hund.



Nu är det dags för hundens tandbyte och jag ska pausera med apportträningen till alla nya tänder är på plats eller minst till alla gamla har ramlat ut. En liten test efter semester kunde jag inte låta bli. 80m rävsläp funkar lika bra som innan resan.





Gjendes första jaktsäsong. Hon följer så klart med på skogsfågeljakt och vaktjakt på klövvilt.





Efter 3 veckors jakt söker och apporterar Gjende (snart 6 månader) redan som en stor jakthund. Nu saknas bara erfarenheter, men de kommer med varje jaktdag. En glädje att vara i skogen med hunden och se hennes utveckling.



Ett kvantsprång för mig idag: första jakten med båda hundarna tillsammans. Lilla Krabaten har nu jagats in och får nu lära sig av den stora. Hittills har jag haft den lilla ensam med mig så att hon kunde lära känna allt i lugn och ro, utan att bara springa efter sin mamma och irritera henne och lika viktigt att hon lärde sig att hålla kontakten med mig, som hon nu behärskar perfekt. Idag debuterade jag med båda hundarna tillsammans och jag blev jätteglad. Båda hundarna jagade i sin egen takt. Gjendes jaktstil kan kallas "turbo-stil", medan Antonias jaktstil kan kallas "effektiv kvalitetsstil". Den lilla, som är väldigt modig och självsäker för sina unga 6 månader, lär sig nu av Antonia att söka lite närmare. För det mesta skickar man unga hundar med äldre för att forcera att de söker längre ut. Här är det tvärtom. Den lilla söker redan lite för långt ut efter min smak, vilket korrigeras genom jakt tillsammans med Antonia, som vet exakt vad jag vill. Det var väldigt spännande och underbart att se båda hundarna jaga samtidigt och i harmoni. Eftersom jag jagar mycket oftare än husse kan jag nu gå på jakt igen, oavsett om husse jagar samtidigt med Antonia eller inte, så som jag brukade göra förut med Nele och Antonia. Den lite annorlunda ”valpjakttiden” är äntligen över. HÄRLIGT!


I 6 månaders ålder är det dags för "down"!

Håll fast!!

Mycket viktigt: jakt, jakt, jakt!!!
Mycket viktigt: jakt, jakt, jakt!!!



Gjendes första rådjur

Steg 1 : Direkt mot strypen (bra anlag)

Steg 2 : Försök att apportera (enligt apportträning )
 





Klick på bild för en liten film!!

Klick på bild för en liten film!!

Äntligen! Varje jaktdag väntar jag med spänning på en hare, men vi har inte träffat någon än. Vi har så få hare i våra jaktområden. Men i dag!!!! Strax innan slutet hör jag ett genomträngande ljud från Gjende. Först typiskt högt och ljust i upptag (siktskall), sedan stack hon iväg med monotont, konstant skall (spårskall). Plötsligt ljusare och mycket intensivt, alltså upptag igen (siktskall). Sedan återigen monotont, konstant, men mycket bra att höra på distans (spårskall). Jag tittar på min GPS. 400m, 600m, 800m och efter 940m i en båge tillbaka mot mig, fram till nästan 300m, hela tiden bra skall. Nu fick jag även förhoppningen att ekipaget kommer tillbaka och var redo att skjuta, men efter drygt 1500 hundmeter vände hon och sprang tillbaka i sitt eget spår. Betyder att avståndet först blev större igen, men sedan närmade hon sig. Jag tycker att 1500m är mycket för långt, men vi befann oss i ett säkert område och att höra hennes underbara skall för första gången och så pass länge och tydligt var det absolut värt. Jag har redan fått fina rapporter om skall från några av hennes syskon - nu vet jag säkert att även Gjende har spårskall.


Som vanligt var Gjende och Antonia med på vaktjakt. Gjende har redan lärt sig att bete sig lugnt på pass. Resultatet är att jakten blir framgångsrik och hon fick i 7 månaders ålder vara med när det skötts ett rådjur. Antonia avfångade djuret, Gjende var med och lärde sig hur mamma gör. Värdefulla erfarenheter för en ung hund...







Har man en kraftig unghund, kan man i 9-10 månaders ålder sakta öka apportvikten. Så klart succesivt och regelbundet! Gjende kan nu lätt bära 2-3 kg över längre sträck och även 3-4 kg över kortare distanser.  





Nu är Gjende 10 månader och har blivit en fullvärdig liten jakthund. Hon använder näsan fantastiskt, hittar allt vilt, även på längre distans, försöker stöta/driva mot jägaren, jagar med skall på sikt och på löpan, apporterar väldigt fint, följer viltet lite för långt, men kommer raskt tillbaka till föraren, går väldigt fint fot utan koppel och kan alltså redan vara löst under pyrschjakt. Gjende ståndskallar fint och fungerar redan som trädskallare, som alla mina hundar. Hon är en dröm på vaktjakt: absolut lugn och still. Vilken liten tjej - jag är mycket nöjd och lyckligt över min lilla jaktkompis.  





I ettårsåldern är det dags för äkta tunga räven om man är väl tränad. Hon kämpar, men kommer fram med den. Härligt!!!









Jag är så stolt över min "lilla krabat". Ett svårt eftersök i natt utan blod i spåret, men jag bestämde mig ändå att ta lilla Gjende. Jag har fullt förtroende till min ettåring. Gjendes mamma Antonia följde som backup med skytten. Hon ville jag ha med i fallet situationen krävde att jag skickar en hund lös efter bocken. I så fall gäller inte unghundens träning utan den mest professionella och snabbast möjliga avslutning. Gjende hittade skottplatsen och jobbade sig lugnt och tydligt markerande fram till viltet. Det var underbart att se hur hon jobbade i skarpa läget - precis så som vi brukar träna: lugnt, koncentrerad, markerande och absolut spårsäkert. Bocken låg död 200m bort i buskig skog. Omöjligt att hitta utan hund. Skytten var glad och vi 3 tjejer mycket stolta.



Ett långt släpspår med kaninen för Tranulökarnas Gjende (16 månader). Jag har klippt ut den långa väntetiden och istället placerat en kamera vid kaninen. Intressant att filma vad hunden håller på med när den kommer fram till bytet. Hon kände sig tydligen observerat och tänkte: "Någonting stämmer inte här, men skit samma - jag gör mitt jobb".


Ett jättelångt släpspår med räv i skogen. Gjende (16 månader) jobbade suveränt. Nu vet jag nästan inte vad jag ska träna med henne. Den här lilla hunden gör allt perfekt. Bra att jaktsäsongen börjar snart med nya utmaningar!


Gjendes skogsfågelpremiär: ett skott, en träff och en underbar apport.



Ännu ett kvantsprång i jaktlivet med min lilla Gjende:
Jag jagade ensam med Gjende idag och var ca 30m bakom henne när hon plötsligt stod fast. Jag stannade för att jag vet att fåglarna troligen inte skulle tåla mitt närmande och skulle flyga iväg åt andra hållet. Plötsligt kom Gjende tillbaka med en meningsfull blick. Jag stod där och stannade. Nu började hon springa i en vid båge till andra hållet för att kort därefter trycka ut orren bakifrån, precis mot mig. Pang! Kort därefter försvann hon in i den täta skogen på samma sätt och gjorde samma sak igen. En andra orre flög till mig, den här gången nästan i ansiktet. Vilken smart jaktstrategi i en så ung hund. Hennes mormor Nele behärskade denna teknik till perfektion, jag beskriver det i KlM-boken. Antonia kan göra det också, men att den lilla ettåring redan använder det så perfekt är imponerande. Senare på turen hittade vi till och med en av de sällsynta hararna och som avslutning på dagen kunde jag höra Gjendes fantastiska skall när hon förföljde haren i mer än en kilometer.


Gjende 1,5 år kan de största och de minsta!



Med varje ny jakthund tar det en viss tid innan man har den här otroligt härliga känslan att kunna fullständigt lita på hunden. Det betyder att VETA att hunden apporterar allt apporterbart/apportervärt som den hittar i skogen utan ett apportkommando och även utan mitt medvetande. Tillfällen att få bekräftat den här trogenheten finns inte alltför ofta under jakt. Man behöver ett fällt byte som man själv inte vet vår det ligger eller att det över huvud tagit finns. Idag steg Gjende upp till den här gruppen av trogna, säkra apportörer. Hon hittade en ganska nyfälld orre under jakt, som inte var skjuten av mig. Jag visste alltså inte att den fanns. Den var frestande köttig och fräsch. Antingen tappade en rovfågel den eller så skött den en annan jägare. Eftersom jag inte visste att fågeln fanns, gav jag förstås inget apportkommando. Hon hittade fågeln ensam i skogen och skulle kunnat försvinna med den eller kunnat äta upp den utan att jag märkte detta. En mardröm att en ung hund hittar något sådant okontrollerat under jakt. Men hon gjorde annorlunda: hon tog upp den, kom i hög fart till mig och satte sig framför mig med fågeln i munnen, så som jag förväntar mig av mina erfarna säkra apportörer när de hittar något gott i skogen. Alltså egentligen en självklarhet, men i sikt på hennes ringa ålder en underbar känsla och beviset att jag redan kan lita på min lilla ettåring.




Gjendes 2. toppjaktsäsong. Visste inte om hon kan bära den här tunga tjädern - hon kunde!